COVID-19 პანდემიის გავლენა საქართველოს უნივერსიტეტებში ჩარიცხული საერთაშორისო სტუდენტების კოგნიტურ ფუნქციებზე

Main Article Content

რექა ბასკარი
ხათუნა ფარქოსაძე

რეზიუმე

COVID­19­ის პანდემიის გავლენა სტუდენტთა ცხოვრების წესზე, ფსიქიკურ და ფიზიკურ ჯანმრთელობაზე კარგად არის შესწავლილი, მაგრამ ცოტა რამ არის ცნობილი თუ რა გავლენა იქონია პანდემიამ საერთაშორისო სტუდენტების კოგნიტიურ ფუნქციებზე. წარმოდგენილი კვლევის ფარგლებში შესწავლილ იქნა კოგნიტური ფუნქციები საქართველოს უნივერსიტეტებში ჩარიცხული საერთაშორისო სტუდენტების ორ ჯგუფში – სტუდენტები, რომლებიც პანდემიის დროს იყვნენ საქართველოში და სტუდენტები, რომლებიც პანდემიის დროს იყვნენ წარმოშობის ქვეყანაში (ძი­ რითადად ინდოეთში).


კვლევა ჩატარდა და მონაცემები შეგროვდა 2021 წლის აგვისტოდან 2022 წლის აპრილის პერიოდში. მონაწილეთა სტრესის დონე შეფასდა აღქმული სტრესის შკალის (PSS) საშუალებით, ხოლო კოგნიტიური ფუნქციები შეფასდა რიცხვების ჩამოთვლის ტესტის, მხედველობითი ძიების ტესტის და ვისკონსინის ბარათების სორტირების ტესტის (WCST) გამოყენებით. მიღებულმა შედეგებმა აჩვენა, რომ აღქმული სტრესის დონე ორივე ჯგუფის სტუდენტებისათვის იყო საშუალო და არ განსხვავდებოდა სტატისტიკურად ერთმანეთისგან. კოგნიტიური ტესტების შედეგებმა აჩვენა, რომ ხანმოკლე და მუშა მეხსიერებების დონე ერთნაირი იყო ორივე ჯგუფის მონაწილეებისათვის, ხოლო ყურადღების და ძირითადი აღმასრულებელი ფუნქციები დაქვეითებულია მეორე ჯგუფის სტუდენტებში. ეს შედეგები მიუთითებს, რომ პანდემიამ ერთნაირი გავლენა მოახდინა საერთაშორისო სტუდენტების ორივე ჯგუფზე სტრესის თვალსაზრისით, მაგრამ გაუარესდა ზოგადი კოგნიტიური ფუნქციები იმ სტუდენტებში, რომლებიც პანდემიის დროს იყვნენ თავიანთ ოჯახებთან ერთად.

Article Details

ციტირება
ბასკარი რ., & ფარქოსაძე ხ. (2026). COVID-19 პანდემიის გავლენა საქართველოს უნივერსიტეტებში ჩარიცხული საერთაშორისო სტუდენტების კოგნიტურ ფუნქციებზე. სამეცნიერო შრომების კრებული , 38–56. https://doi.org/10.52340/eeu.2024.01.03
სექცია
სტატიები
Author Biographies

რექა ბასკარი, აღმოსავლეთ ევროპის უნივერსიტეტი

ჯანდაცვის მეცნიერებათა ფაკულტეტის სტუდენტი

აღმოსავლეთ ევროპის უნივერსიტეტი

ხათუნა ფარქოსაძე, აღმოსავლეთ ევროპის უნივერსიტეტი

ასოცირებული პროფესორი, ბიოლოგიის აკადემიური დოქტორი, უფროსი მეცნიერ თანამშრომელი

აღმოსავლეთ ევროპის უნივერსიტეტი, თბილისის თავისუფალი უნივერსიტეტი

Bookmark and Share

გამოყენებული ლიტერატურა

Alharbi, E.S., & Smith, A.P. (2018). Review of the Literature on Stress and Wellbeing of International Students in English­Speaking Countries. International Education Studies, 11(6), 22­44. https://doi. org/10. 5539/ ies

Atalan, A. (2020). Is the lockdown important to prevent the COVID­19 pandemic? Effects on psychology, en- vironment and economy­perspective. Ann Med Surg (Lond). 56:38­42. doi: 10.1016/j.amsu

Cibrian­Llanderal, T., Melgarejo­Gutierrez, M., & Hernandez­Baltazar, D. (2018). Stress and Cognition: Psycho- logical Basis and Support Resources, Health and Academic Achievement, DOI: 10.5772/intechopen.72566

Chetverikov, A., & Upravitelev, P. (2016). Online versus offline: The Web as a medium for response time data collection. Behav Res 48, 1086­1099. https://doi.org/10.3758/s13428­015­0632­x

Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24, 386­396

Di Pietro, G., Biagi, F., Costa, P., Karpiński, Z., & Mazza, J. (2020). The likely impact of COVID­19 on education: Reflections based on the existing literature and international datasets, EUR 30275 EN, Publications Office of the European Union, Luxembourg,doi:10.2760/126686, JRC121071

Ebaid, D., & Crewther, S.G. (2018). Temporal Aspects of Memory: A Comparison of Memory Performance, Processing Speed and Time Estimation between Young and Older Adults. Front Aging Neurosci. 10:352. doi: 10.3389/fnagi.2018.00352

Elliott, E., Cherry, K., Brown, J., Smitherman, E., Jazwinski, S. M., Yu, Q., et al. (2011). Working memory in the oldest­old: evidence from output serial position curves. Memory & Cognition, 39(8):1423­1434

Espino­Díaz, L., Fernandez­Caminero, G., Hernandez­Lloret, C., Gonzalez­Gonzalez, H., Alvarez­Castil- lo, J. (2020). Analyzing the Impact of COVID­19 on Education Professionals. Toward a Paradigm Shift: ICT and Neuroeducation as a Binomial of Action. Sustainability. 12(14):5646. https://doi.org/10.3390/ su12145646

Feehan, J., & Apostolopoulos, V. (2021). Is COVID­19 the worst pandemic? Maturitas. 149:56­58. doi: 10.1016/j.maturitas.2021.02.001. Epub 2021 Feb 6. PMID: 33579552; PMCID: PMC7866842

Fritz, M.V., Chin, D. & DeMarinis, V. (2008). Stressors, anxiety, acculturation and adjustment among interna- tional and North American students. International Journal of Intercultural Relations, 32(3), 244­259

Gewalt, S.C., Berger, S., Krisam, R., & Breuer, M. (2022). Effects of the COVID­19 pandemic on university stu- dents’ physical health, mental health and learning, a cross­sectional study including 917 students from eight universities in Germany. PLoS ONE 17(8): e0273928. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0273928

Grant, D. A., & Berg, E. A. (1948). Wisconsin Card Sorting Test [Database record]. APA PsycTests. https://doi. org/10.1037/t31298­000

Marin, M­F., Lord, C., Andrews, J., Juster, R­P., Sindi, S., Arsenault­Lapierre, G. et al. (2011). Chronic stress, cognitive functioning and mental health. Neurobiol Learn Mem 2011; 96(4):583–95. https://doi. org/10.1016/j.nlm.2011.02.016 PMID: 21376129

Mbous, Y.P.V., Mohamed, R., & Rudisill, T.M. (2022). International students challenges during the COVID­19 pandemic in a university in the United States: A focus group study. Curr Psychol. 4:1­13. doi: 10.1007/ s12144­022­02776­x. Epub ahead of print. PMID: 35136332; PMCID: PMC8814793

Mueller, S. T., & Piper, B. J. (2014). The Psychology Experiment Building Language (PEBL) and PEBL Test Battery.

Journal of Neuroscience Methods, 222, 250­259. http://dx.doi.org/10.1016/j.jneumeth.2013.10.024

Quintiliani, L., Sisto, A., Vicinanza, F., Curcio, G., Tambone, V. (2021). Resilience and psychological impact on Italian university students during COVID­19 pandemic. Distance learning and health. Psychol Health Med.

(1):69­80. doi: 10.1080/13548506.2021.1891266

Shah, C., Gokhale, P. A., Mehta, H. B. (2010). Effect of mobile use on reaction time. Al Ameen Journal of Medical Science. 3(2):160­164

Stein, R.A. (2020). COVID­19 and rationally layered social distancing. Int J Clin Pract. 74(7): e13501. doi: 10.1111/ijcp.13501

Treisman, A. (1985). Preattentive processing in vision. Computer Vision, Graphics, and Image Processing, 31(2), 156­177

Wong, I., & Low, A. (2018). Exploring the Response Time (RT) in Performing Specified Visual Search Tasks.

Trends Tech Sci Res. 3(2): 555607. DOI: 10.19080/TTSR.2018.03.555607

Znazen, H., Slimani, M., Bragazzi, N.L., & Tod, D. (2021). The Relationship between Cognitive Function, Life- style Behaviours and Perception of Stress during the COVID­19 Induced Confinement: Insights from Cor- relational and Mediation Analyses. International Journal of Environmental Research and Public Health. 18(6):3194. https://doi.org/10.3390/ijerph18063194

მსგავსი სტატიები

თქვენ ასევე შეგიძლიათ მსგავსი სტატიების გაფართოებული ძიების დაწყება ამ სტატიისათვის.